The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design.

Testning är den aktivitet där man verifierar och validerar ett IT-systems krav och exekverar det i syfte att hitta fel. Testning kan utföras både manuellt och automatiserat, genom att utveckla ett system som exekverar testerna åt sig.I detta examensarbete beskriver jag hur jag designar och utvecklar en IT-artefakt som automatiskt kan exekvera tester av ett annat system..

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka hur automatiserade tester skall införas i ett visst företags utvecklingsprocess. De tester som är aktuella för automatisering är de tester som genomförs via det grafiska användargränssnittet.Arbetet har främst inriktat sig på att utvärdera vilket verktyg som är lämpligast att använda sig av. Dessa verktyg använder sig av en speciell teknik kallad Capture/Replay, men erbjuder även möjligheter att skriva testfall för hand. Utvärderingen visade att två av de testade verktygen är ungefär likvärdiga. Att endast rekommendera ett av dessa var omöjligt eftersom det hade krävts en än djupare analys av de behov som finns i företagets testverksamhet.Arbetet tar även upp saker som man ska tänka på när man inför automatiserade tester i sin verksamhet.

Detta är ett examensarbete på högskoleingenjörsnivå på KTH med inriktning datateknik. Arbetet innehåller beskrivning av hur man ska kunna lösa automatiserade e-postutskick vid händelser på ett ordersystem hos Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Arbetet beskriver ordersystemets databasstruktur samt övrig befintlig IT-infrastruktur. Resultatet av examensarbetet som presenteras i rapporten är två prototyper som ger två exempel lösningar på problemet med att skapa automatiserade e-postutskick.Första prototypen är tänkt att läggas i användargränsnittet för ordersystemet och skapa direkta e-postutskick från detta användargränssnitt. Andra prototypen är en klient och serverlösning som ska kunna göra e-postutskick från en annan dator än den som användargränsnittet finns på..

Manuell säkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer är en tidskrävandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade verktyg som säger sigkunna underlätta arbetet, upptäcka uppenbara säkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar.I detta arbetet ställer vi oss frågorna; ?Hur väl klarar befintliga verktyg, på ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem??och ?Går det att ta fram metoder som bättre identifierar dessa brister??. Arbetetundersöker detta genom att samla verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sårbart konfigurerade testmiljöer baserade på vedertagna riktlinjer försystemhärdning. Parallellt med detta tog vi också ta fram förbättradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget verktyg som inkluderas iundersökningen..

I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.

Tidigare studier visar att många elever uppvisar brister vad gäller automatiserade talfaktakunskaper. I den här studien har jag kartlagt om det råder några relationer mellan elevers olika matematiska kunskaper, såsom talfaktakunskaper, mental bild av tallinjen och procedurkunskaper. Litteraturgenomgången har inriktats på begreppen kognitiva funktioner, matematiksvårigheter, taluppfattning, automatiserade talfakta, räknemetoder och huvudräkning. Eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevernas inlärningssätt och kunskaper har jag i denna studie valt att utgå från ett matematikdidaktiskt perspektiv. Ett matematikdidaktiskt förhållningssätt innebär bland annat att läraren har förmåga att analysera och reflektera över sin egen undervisning och skapa nya lärandesituationer utifrån de kunskapsbedömningar som görs i klassrummet.

Att genomföra analys av malware är en viktig del i att få en bättre förståelse för hur det fungerar och beter sig när det drabbar ett system. Själva genomförandet av analysen kan göras på olika vis. Detta arbete tittar närmare på tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs på ett malware som går under namnet BetaBot skapas en bättre förståelse för hur just detta malware fungerar. Målet är bland annat att jämföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhåller sig till varandra.

Dagens utveckling av mjukvara går snabbare och snabbare samtidigt som mjukvaran blir allt mer komplex. Att under dessa omständigheter kunna bibehålla en lika om inte högre kodkvalité är en utmaning. På UIQ bestämde de sig för att undersöka om ett automatiserat unit test kunde hjälpa dem. Metoderna för att komma fram till resultaten i denna rapport har varit intervjuer, en enkät, intern information och litteratur så som forskningsartiklar m.m. Denna rapport är en utredning av automatiserade test, vad man bör tänka på, vilka fördelarna är, vilka testfall som är möjliga att automatisera med mera.

Det här examensarbetet berör definition och utveckling av ett regelverk och en prototyp för automatiserad optimering av sjuksköterskors arbetsschema hos företaget Telefonakuten AB som bedriver sjukrådgivning dygnet runt åt bland annat landsting och försäkringsbolag. Examensarbetet genomfördes som en del i ett större projekt för ett bemanningsplaneringssystem där den automatiserade optimeringen var tänkt att ingå i en schemaläggningsdel. Problemet som den automatiserade optimeringen syftar till att lösa var dels att ledningen på Telefonakuten ville bättre anpassa sin bemanning mot sitt faktiska behov för att få bättre lönsamhet i verksamheten, dels att underlätta för administratörer på Telefonakuten då manuell optimering av arbetsscheman var mycket tidskrävande.Som mål för examensarbetet definierades att genom undersökning ta fram de schemaläggningsregler som optimeringen ska tillämpa, att implementera dessa som ett regelverk, att ta fram en prototyp för en optimeringsfunktion samt att testa prototypen. Arbetet genomfördes i en utredningsfas och en implementationsfas där den förstnämnda upptog större delen av tiden då problemställningen visade sig vara mer komplex än vad som först uppskattats.Resultatet av examensarbetet är att schemaläggningsregler har kunnat definieras, ett regelverk är implementerat och en prototyp för optimeringen är skapad. Dock har testning av prototypen ej genomförts så målen för examensarbetet är bara delvis uppnådda..

Dagens utveckling av mjukvara går snabbare och snabbare samtidigt som mjukvaran blir allt mer komplex. Att under dessa omständigheter kunna bibehålla en lika om inte högre kodkvalité är en utmaning. På UIQ bestämde de sig för att undersöka om ett automatiserat unit test kunde hjälpa dem. Metoderna för att komma fram till resultaten i denna rapport har varit intervjuer, en enkät, intern information och litteratur så som forskningsartiklar m.m. Denna rapport är en utredning av automatiserade test, vad man bör tänka på, vilka fördelarna är, vilka testfall som är möjliga att automatisera med mera. Rapporten kommer även att presentera grunderna i testning av mjukvara, en introduktion till eXtreme Programming och Test-Driven Development samt hur testningen utförs på UIQ idag. Då jag kom fram till att ett automatiserat unit test skulle passa sig bra på UIQ kommer jag i slutet av denna rapport presentera ett implementerings förslag. Man bör även införa en test driven utvecklings metodik för att säkerhetsställa att det kommer att utvecklas automatiserade testfall..

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

The aim with this study was to examine which information sources are used by the librarians in the process of changing automated library system and why. Furthermore it was of interest to examine whether there are any correlations between variables environment, information quality, information availability, information need and information sources. I used a quantitative method that was carried out in form of a nationwide survey. Questionnaires were sent out to all the Swedish libraries that had change library systems sometime between the years 2000.

The aim of this thesis is to investigate new knowledge about how children search for library material and which strategies they use, and if the latest research gives any answers whether we should adapt systems and services or teach information seeking in a better way. In this thesis knowledge is understood as research publications but also results from projects in library practise, and studies concerning children 6 to 18 years old are included. The method used is a knowledge survey. We have gathered and evaluated documentation from different sources like citation and reference databases within the field of library and information science. The result implicates that there are, both in old and new documentation, three main search strategies children use in their search for information in a library context; they browse, they search in library catalogues and they use some sort of reference service.